TRIX H0 22396 Tåg

Förebild: 3-delad elmotorvagn som Intercity motorvagn serie ICM-1 Koploper från Nederländska järnvägen (NS). Utförande i KLM-utformning. 1 motorvagn som slutvagn MBK 2. Klass, 1 mellanvagn FRÅN 1:a/2:a Klass, 1 manövervagn som slutvagn SBK 2. klass Motorvagn-driftsnummer 4011. Drifttillstånd ca 1986/87.Modell: Med digitaldekoder och många ljudfunktioner. 3 delat utförande. Chassit hos motoriserad slutvagn i sprutgjutgods Reglerad högeffektsdrivning med svänghjul. 2 axlar drivna i en boggi. Slirhjul. Förarhytter med inredning i båda slutvagnarna Strömförsörjning beroende av färdriktning via respektive främre drivhuvud Specialkortkoppel med kulisstyrning. Seriemässigt inbyggd innerbelysning Framljus med tre lampor och 2 röda bakljus som växlar beroende på färdriktning i drift. Digitalt omkopplingsbar. Framljus på slutvagnssidan, 2 och 1 vardera digitalt kan stängas av separat. Framljus med lätt gula och röda lysdioder (LED) som ser ut som förebilden. Innerbelysning med varmvita lysdioder. Detaljerat utförande av chassi och påbyggnad. På slutvagnen visas Scharfenberg-kopplet med skydd. För dubbeltraktion bifogas en extra styv kopplingsförbindelse. I serietillstånd utförande av slutvagnen med stängda övergångsdörrar. Utförande av de på en slutvagn åt sidan skjutna svängdörrarna med vagnsbälg kan göras med den bifogade insticksdelen. Tågets totallängd 86,6 cm. Denna modell hittar du i växelströmsutförande i Märklin H0-sortiment under artikelnummer 37424.År 2019 firade det ”kungliga nederländska flygbolaget” sin 100-årsdag, vilket är det äldsta flygbolaget i världen som är i drift. Redan innan företaget bildades den 7 oktober 1919 hade drottning Wilhelmina den 12 september 1919 utfärdat ett ”kungligt”-beslut till det ännu inte officiellt registrerade flygbolaget. Det företag som Albert Plesman sedan lanserade som Koninklijke Luchtvaart Maatschappij voor Nederland en koloniën (KLM) inledde sin verksamhet den 7 oktober 1919. Den första KLM-flygningen, som genomfördes av London-Croydon den 17 maj 1920, ledde till flygplatsen i Amsterdam-Schiphol. Redan 1926 flög KLM från Amsterdam till Bremen, Bryssel, Köpenhamn, London, Malmö, Paris och Rotterdam. Regelbundna interkontinentala flygningar till Indonesien inleddes 1929 och transatlantiska flygningar till den nederländska Västindien inleddes 1934. Även om flygtrafiken i Europa avtog under andra världskriget gick den glatt vidare i den nederländska Västindien. Den 31 maj 1946 inledde KLM trafiken med New York som det första europeiska flygbolaget på kontinenten. Den 5 maj 2004 smälts KLM samman med Air France till Air FRANCE KLM-koncernen, som är baserad i Paris. Men både KLM och Air France fortsatte att vara oberoende utifrån efter sammanslagningen. Även om det inte är 100 år sedan, då järnvägssträckan mellan Amsterdam Central och flygplatsen i Schiphol öppnades 1986, lackerad NS två tåg i serien ICM-1 i färgerna hos två nederländska flygbolag. Det var bra att ICM, med sin höga ledande ställning, såg ut som en Boeing 747. Enheten 4011 sträck sedan i blåvit-grå KLM-outfit och enheten 4012 i vitt med röd rand som färgerna på Martinair. ICM kom fram till att NS ville skaffa nya fordon med flexibel användning, snabbare och enklare separation för sin snabba intercitytrafik Koppling vid stationer för knutar och möjlighet för passagerare att växla från en enhet till en annan under färd. Dessa krav har lett till att förarhytten har lagts i korthöjd och att motorvagnarna har övergångar vid ändsidorna, was att de bullriga, exceptionella fordonen snabbt kunde gå till bennamnet ”Koploper” (= huvudlöparen). För Talbot i Aachen anskaffade NS först 1977 en serie med sju tredelade enheter (4001–4007) som IC3 (senare ICM-0). Serietillverkningen som ICM-1 började 1983 med många förbättringar. Från och med enhet 4051 lades en choppstyrning till och konstruktionen ändrades i ICM-2. Mellan 1990 och 1994 uppstod 50 fyrdelade enheter som ICM-3 (4201-4230) och ICM-4 (4231-4250). Till skillnad från de tre tre åkningsvagnarna med bara en driven slutvagn har även dessa tåg den boggi som är kopplad till den slutliga motorvagnen, där mellanvagnen har en drivhjulsuppdel. Den mekaniska delen av alla ”Koploper” tillkom från Talbot, medan CEM Oerlikon och Holec ansvarade för elsystemet. Under åren 2006–2011 moderniserades ICM-serietrarna 4011–4097 och 4201–4250 successivt som ICMM: På grund av låg användning innebar detta att de karakteristiska övergångarna försvann. På insidan finns en komplett sanerad plats, rullstolstanpassade toaletter, luftkonditionering och passagerarinformationsdisplayer samt en ökning av antalet sittplatser med 13 %.

OBS! Vi beklagar att vi inte har hunnit översätta denna produkttext. Texten nedan är maskinöversatt från tyska.