MiniTrix T15132 Personvagn

3 snälltågsvagnar byggstil A4ümg-54 (1. Klass) och en snabbtågs-matvagn konstruktion WR4u-39 (WRüge 152), i utförandet från Deutsche Bundesbahn (DB), för snabbtåg (F 3) "MERKUR" från Stuttgart via Frankfurt, Köln till Hamburg. Drifttillstånd: Slutet av 1950-talet.

Storskaligt företag
inom ”Merkur” har för närvarande en myt om tyska ekonomiska önskemål. Snart efter det att Deutsche Bundesbahn (DB) bildades tillkännagav sig förebuden för det västtyska ekonomiska mirakel. Och de ansvariga för DB insåg på ett tidigt stadium att företagsledare behöver ett tillförlitligt transportnät. Knappt hade de värsta skadorna under andra världskriget undanröjts, och redan från och med 1951 förberedde de de de de ett nätverk som skulle koppla samman de viktiga västtyska storstäderna med snabba tåg. Det så kallade F-tåg-nätet hade sina rötter i snabbtågsnätet från förkrigstiden, men visade en viktig skillnad: Medan Deutsche Reichsbahn-Gesellschaft (DRG) före andra världskriget riktade nätet av ”flygande tåg” mot Berlin, gick huvudelningarna i F-tåg-nätet till södra delen på grund av den tyska gränsen. Mellan Hamburg, Bremen, Rhein-Ruhr-regionen och Köln, Frankfurt (Main), Stuttgart, Nürnberg, München och Basel har snabba tågförbindelser inrättats som med några få håll har kört fram och tillbaka på morgonen. Detta bör göra det möjligt att delta i ett annat affärsmöte på en dag. Naturligtvis fungerade det inte på större avstånd, som Hamburg - München. I likhet med den ”FD” som fanns före kriget var tågtrafiken nu F-tåg, där F stod för ”fjärr”. Utöver det ordinarie biljettpriset var det nödvändigt att lösa upp ett tillägg till F för resan. Tågens namn kom från och med 1952/53: Tågparen F 4/3 (Hamburg-Altona – Frankfurt/Main – Hamburg-Altona) fick namnet ”Mertur”. Med ”Blauer Enzian”, ”Gambrinus”, ”Helvetia”, ”Senator”, ”Roland” och ”Domspatz” – för att bara nämna några – gav F-tågen ännu fler klangfulla namn som en fullföljd stolthet för den unga federala järnvägen. Med ”Merkur” som ”gudstjänst”, i återförsäljarnas och dibes romerska religion, visade DB de många handelsstäder som stod på vägen. Från och med sommaren 1952 trafikerade snabbtåget F 3/4 som ”Mertur” mellan Frankfurt/Main och Hamburg-Altona med mellanliggande stopp i Wiesbaden (F 3)/Mainz (F4), Koblenz, Bonn, Köln, Düsseldorf, Duisburg, Essen, Dortmund, Hamm, Münster, Osnabrück och Bremen. År 1954 förlängde sig körsträckan till och med från Frankfurt till Stuttgart med stöd i Heidelberg. Från och med sommaren 1957 använde inte längre Dortmund och Hamm ”Merkur”, utan tog den mer direkta vägen mellan Münster och Essen via hållare och gelstråkar. I regel ledde ursprungligen tåget i Frankfurt - Hamburg ett ånglok från serie 03.10. Från och med sommaren 1957 hade Stuttgart – Frankfurt, och ett av de nya V 200 från BW Hamm övertagit hela vägen. När F-tåget gick i den första timmen fram till slutet av F-tågeran med sommarkörplanen 1971 omvandlades det till en InterCity.

Alla vagnar har kinematik för kortkoppel. Med inbyggd LED-innerbelysning. En kupévagn 1:a Klass är utrustad med en LED-tågslutsignal.

OBS! Vi beklagar att vi inte har hunnit översätta denna produkttext. Texten nedan är maskinöversatt från tyska.