Kabelsökare, kabel- och ledningsdetektorer

• Vad är en ledningssökare?

• Vilka varianter finns och hur fungerar ledningssökaren?

• Vårt praxistipp: Hitta andra material

• Var används kabelsökare?

• Vad bör man ta hänsyn till vid användning av ledningssökare?

Elektriska ledningar omges vid strömflöde från elektriska fält. Dessa fält kan lätt ”fångas in”, alltså med hjälp av tekniska hjälpmedel. Till detta används en spole som fångar upp fältet. Den däri inducerade spänningen utvärderas och återges som lokaliseringsresultat. Kabellokalisering är en kabelsökare. 

Lokaliseringsresultatet återges på LCD-displayer. Beroende på utrustningen i kabelsökaren visas resultatet som kvantitativt numeriskt eller grafiskt (som stapel- eller lägesdiagram) och delvis även som akustisk signal. Enkla detektorer kommer med signal-LED:er.

Förutom spänningsförande ledningar kan andra föremål och material hittas i väggar. Därför finns det apparater med omfattande sök- och spårfunktioner. Högkvalitativ lokaliseringsenhet för professionell användning är utrustad med intelligenta sensorer, som möjliggör en mycket exakt lokalisering av strömförande och strömlösa ledningar, säkringar och strömbrytare. Delvis levererar ledningssökare som mätinstrument som mätresultat spänningshöjden i volt i en aktiv ledare.

Ledningssökaren är oftast multifunktionsapparater. Enskilda kabelsökare är till exempel utformade för arbete med röst- eller datanätverk och har vissa interna filter för att ”stänga av” störningen i andra spänningsförande ledningar.

Dessutom kommer dataloggfunktioner, som gör att du kan spara och läsa testresultaten på ett säkert sätt.

De intelligenta ledningsmätarna är uppbyggda som en enhet eller flera komponenter - beroende på utrustning och kapacitet.

För en så exakt lokalisering som möjligt av ledningar och andra objekt är kalibrering av ledningssökaren A och O. många enheter gör det nu automatiskt. Vid vissa ledningssökare beskrivet beskrivs processen i bruksanvisningen.

Vid aktiv kabelsökning matas en signal med en definierad frekvens in i en kabel. Detektorn i ledningsmätaren talar om denna frekvens, så att kabelns läge kan spåras mycket noggrant. Sådana kabelsökare är lämpliga för att fastställa vilken kabel som leder till vilken anslutning, om inga färger eller ordnade siffror kan urskiljas. Nackdel: Strömlösa efterbar kablar identifieras inte.

Välutrustade kabelsökare har ett läge för allmän kontroll och för att hitta avbrott, stötskador eller kortslutningar i elektriska ledningar. På så sätt kan kabellängden mätas samtidigt. Två metrologiska metoder används:

Den kapacitiva mätningen för nybörjar- och medelklasskabeltestare är jämförbar med laddning av kondensor. Isoleringen av ledarparen bildar dielektrikum. Tillverkaren anger kapacitetskoefficienten för en kabel i Pico-Farad per meter (pF/m). En nätverkskabel har till exempel värde 4,6 pF/m. Finder mäter först den totala kapaciteten hos den undersökta kabeln och beräknar längden på kabeln med hjälp av koefficienten. Mätnoggrannheten är ungefär 5 procent. Om kapacitetskoefficienten inte är känd kan mätutrustningen kalibreras med en identisk kabel med känd längd.

Metoden för mätning av reflexionsfaktorn ska fastställa hur länge en utsökt puls behövs för att återställa den efter reflexion i kabeländen eller klämning. Utbredningshastigheten ligger under ljushastigheten, t.ex. för kopparkablar vid 299.792,458 km/sekund. Det för varje kabel specifika NVP-värdet anges i procent av ljushastigheten (engelska: Nominell Velocity of propagation, på tyska: Nominell hastighet för spridning). Sålunda utrustad provningsutrustning använder detta värde för längdberäkning. Det kallas också TDR-teknik (time domain reflectometry/tidsområdesreflektometri) och har en mätnoggrannhet på 1 till 3 procent - och detta även vid långa kabellängder.

Vid magnetiskt reagerande material i väggar är principen liknande: Ett elektromagnetiskt fält byggs upp genom en processorstyrd sökspole i sökapparaten. Om ett metallföremål stör detta fält ska en signal avges. De processorer som används idag kan till exempel beräkna ett metallobjekts rumsliga position (till exempel djup i väggen) och delvis visa metalltypen eller utesluta metaller från mätningen.

Inom industri och handel har ledningssökare ett brett fält för många användningsområden. Några exempel:

• Vid (gammal-)renovering och reparation för att hitta ledningar under puts, ledningsavbrott eller kortslutningar
• Reparation och underhåll av telefon- och datanätverk
• Ledningsföljning i jorden
• Hitta säkringar och bestämning av strömkretsar
• Hitta av misstag dolt insticks- och fördelardosor genom gips
• Hitta avbrott och kortslutningar i golvvärme
• Spårning av metalliska vatten- och värmerör
• Renovering av parkeringsplats- och flygplatsbelysning
• Fastställer den tillgängliga kabellängden på till exempel kabelvindor

Funktionen hos kabelsökare kan vara begränsad eller obefintlig vid metallhaltiga väggpaneler som paneler eller tapeter. Ledningar i plast kan endast spåras med särskilt utrustade mätinstrument.

Djupet till vilket ledningsfinnare kan lokalisera beror på typ av material och storlek på objektet. Större objekt kan lokaliseras på större djup.

Trots finslipad teknik kvarstår alltid en kvarstående risk när man arbetar med ledningssökare. Den största säkerheten finns i planeringsdokumenten för de företag inom byggnadsteknik som anförtrotts att utrusta den berörda fastigheten. Detta är dock inte alltid fallet när det gäller sanering av gamla anläggningar.