Lodtenn

Man talar om en hårplot när smälttemperaturen för lödtenn överstiger 450 °C. Hartlödfogar är stabilare och fastare än mjuklödfogar och klarar på grund av sitt högre smältområde bättre av termisk belastning. För lödning av gasrör är t.ex. hårdlödning obligatorisk.

Märkning av lödtenn

Hur ett lödtenn konkret sett kan sättas samman och vilka egenskaper det har, kan du med hjälp av olika uppgifter på förpackningen läsa av.

Diameter: Lödtenn i olika utföranden, till exempel som rulle med påkopplad lödtråd. Diametern anger styrkan på lödtråden. Ju mindre diameter, desto enklare är det att dosera mängden lödtenn. Av denna anledning lämpar sig lödtråd med liten diameter mycket bra till lödning av små komponenter och är ett bra val för nybörjare.

Sammansättning: På lodet finns i regel en kodning tryckt på förpackningen som ger information om de metaller som ingår och deras respektive andelar. Strukturen för en sådan kodning är alltid densamma: I första hand är elementsymbolen följt av en siffra som anger den procentuella andelen. Koden ”Sn60Pb39Cu1” har alltså lösts upp: 60 % tenn, 39 % bly och 1 % koppar.

Vätsketyp: För att lödtenn bättre ska kunna flyta och breda ut sig väl, tillsätts flussmedel. Det minskar lots ytspänning, oxider som befinner sig på ytan tas bort och skyddar mot oxidation under lödning. Flussmedel för lödningar är exakt specificerat. Man möter i dag delvis fortfarande informationen enligt din-standard 8511, varvid punkt kodningar enligt standarden en ISO 9454 har tillämpats sedan 1994. Det gamla schemat enligt din 8511 fungerar på följande sätt: Led F visar att flussmedel ingår i lödtennet. Den andra bokstaven avser det material som ska lödas, en tungmetall (s) eller en lättmetall (L). Den tredje bokstaven står för lödningsprocessen: H för hårdlödning, W för mjuklödning. Vätsketyp och därmed även korrosion hos vätskan anges med den sista siffran. Formuleringen ”F-SW 34” innebär alltså ”flussmedel som används för tungmetall och mjuklödning, typ av flussmedel: 34 = icke-korrosivt”. Enligt ISO 9454-1 motsvarar detta formeln ”2.2.3” (typ 2 = organiskt, bas 2 = olösligt i vatten, aktivator 3 = ej halogenidbaserad).

Kriterier för lödtenn - vad är det som är viktigt?

Användningsområdet bestämmer rätt val. Om du till exempel vill löda metaller med låg smältpunkt måste du välja en mjuklot med en sammansättning som har ett ännu lägre smältområde. Hårdlöd används när anslutningen ska vara särskilt stabil och smälttemperaturen hos de delar som ska förbindas tillåter det.

Lödtenn finns i olika utföranden, t.ex. som spole, rulle, rulle, penna, stång, trekantsstång eller pasta. För mycket små lödställen är tunna lödtrådar bra. De smälter snabbt och bildar en jämnt flytande droppe. För lödning av större ställen som behöver mer lod kan skenor sättas i olika styrkor. Med hjälp av den kan du snabbt få upp en tillräckligt stor mängd material.

För att kunna upprätta en fast förbindelse spelar lödtennets kvalitet en stor roll. Den bör inte bara ha hög elektrisk ledningsförmåga och värmeledningsförmåga, utan även vara lätt att bearbeta ("dra") och så korrosionsfri som möjligt. Här gäller det att ta hänsyn till vilken typ av flussmedel som används, eftersom vissa typer av flussmedel är mycket korroderade, vilket innebär att det är viktigt att avlägsna rester. Få tag på ett icke-korrosivt flussmedel, kan du spara på arbetet. Flussmedel (No Clean Flux) som inte lämnar rester är det perfekta valet, särskilt inom elektronik.

FAQ - vanliga frågor om lödtenn

Är blyhaltigt eller blyfritt lödtenn bättre?

Blyhaltigt lödtenn har fördelen att det har en låg smälttemperatur. Den smälter redan vid 180 °till 190 C och är ett bra val om metaller med låg smältpunkt eller särskilt känsliga komponenter ska lödas. Användning av blyhaltigt lödtenn är inte längre obegränsat tillåten, eftersom miljöpåverkan ska undvikas. Blyfritt lödtenn är ett bra alternativ, men nackdelen är att det smälter först vid högre temperaturer (från 217 °C). Följaktligen måste temperaturgränsen för de komponenter som ska lödas beaktas. Vilket lod du använder beror på dina personliga preferenser och användningsområden. Vattenledningar bör t.ex. lödas med blyfritt lödtenn. Viktigt att veta är att blyhaltigt och blyfritt lödtenn inte är kompatibla med varandra. Om du arbetar med fel lödmetall kan du vid behov lösa upp kontakten igen.

Vilka verktyg och verktyg behöver man för lödning?

För lödning behövs i första hand en lödkolv och lödtenn. Som ett praktiskt verktyg kan dessutom en rullhållare för spolen, en lödsvamp eller en tredje hand användas som hållare. Alkoholkstoppare eller små borstar för att ta bort lödrester visar sig också vara praktiska.