Ljusvagsledare Optiska Kabel Konfektionerad

Anslutning av glasfiberkablar

Vid köp av LWL-kablar kan du välja mellan olika standarder för kontaktanslutningar. Ett viktigt kvalitetskriterium när du väljer lämplig kontakt är infogningsdämpningen. Ju lägre den är, desto bättre är anslutningskvaliteten. Dessutom finns det för varje anslutning ett genomsnittsvärde för antalet kontaktcykler (bestående av vardera en anslutnings- och en avdragare) som denna klarar.

• Fc-kontakten har idag ingen större betydelse vid anslutning till lokala nätverk, men är fortfarande populär på grund av den mycket goda anslutningsstabiliteten inom mät- och medicinteknik samt vid fiberkoppling till laser. Äldre LWL-installation för LAN och WAN kan fortfarande realiseras med FC-kontakter.
• St-pluggen (ST för straight tip) har tagit bort den äldre standarden av F-SMA-kontakten och fixeras med en bajonettfattning på slutenheten. Dessutom har den en vridspärr för att skydda kabeln under stickningen. Förutom SC-kontakten är även ST-kontakten en giltig standard för installationskabel. Vid nya installationer i det universella kablaget bör du dock hellre använda SC-standarden. Vid äldre installationer med befintliga ST-kontakter får du fortsätta att använda ST-kontakter enligt kabelstandarden.
• SC-kontakten är den rekommenderade kontaktstandarden för installationskabel, was särskilt relevant för det universella kablaget i byggnad och därmed till exempel för FTTH-installationer.
• LCD-kontakten används tack vare sin kompakta konstruktion framför allt på aktiva enheter, till exempel på switchar. Men den har inte ett vridskydd, vilket gör den mindre lämpad för anslutning till slutenheter. Av denna anledning kombineras LWL-kabel, som ska ansluta en aktiv komponent som en switch med en slutenhet, ofta med en LCD-kontakt i den ena änden och en ST-kontakt i den andra änden. Kabeldragningen, som ska integrera en switch i husets kablar, realiseras i regel med en SC-kontakt för byggnadens kablar och en LCD-kontakt för kabeldragning av den aktiva komponenten i den andra änden.
• MTRJ-kontakten har den egenheten att den får flera fibrer i en enda kontakt. Medan man med andra LWL-kablar per kabelände behöver två kontakter för var och en av de båda fibrerna och därför i princip kan göra fel i kabeldragningen genom att man på båda sidor ansluter den sändande eller mottagande änden, är detta inte möjligt med MTRJ-kontakten. Kabelstandarden har dock inte kunnat tillämpas i de flesta fall, eftersom den medför andra nackdelar. Den har till exempel inte en vridspärr och klarar därför i genomsnitt endast 500 cykler.