Insugshöjd

Med insugningshöjd avses höjdskillnaden mellan vattenytan och den högre stående pumpen. Oberoende av pumpeffekten är den i praktiken maximalt uppnåbara sughöjden ca 7 - 8 m. Om större sughöjder måste överkomma ska vattnet transporteras med en tryckpump till den högre sugpumpen.
Även om vissa pumpar betecknas som självsugande bör trädgårds- eller centrifugalpumpar alltid fyllas med vatten före drift för att undvika skador på grund av torrkörning.

Viktigt:
Sugslangen måste först ha det tvärsnitt som krävs, beroende på pumpeffekten, och sedan avläsas i de tekniska specifikationerna. Dessutom ska den vara konstruerad så att den inte kan tryckas ihop på grund av det rådande undertrycket inom insugningsslut.

Flödesmängd

Produktion: Den maximala mängd vatten som kan få stöd under en viss tidsperiod. Uppgifterna ska lämnas antingen i liter per minut (l/min) eller liter per timme (l/h).

Anmärkning
flöde Q (l/h) beror på pumphöjden H (m). Ju större tryckhöjden är, desto mindre flöde och tvärtom. Pumpens kvalitet kan bedömas med hjälp av pumpkurvan i den tekniska dokumentationen. Med hjälp av kurvor kan man exakt avläsa hur mycket vatten som pumpas vid en viss pumphöjd.

Det bistående effektdiagrammet visar förhållandet mellan uppfordringshöjd och flöde vid en pump med max. 55 m uppfordringshöjd och ett max. flöde på 5000 l/h. Kurvan kan avläsas exakt, hur stor den förväntade pumpkapaciteten är vid en viss tryckhöjd. 

Uppfordringshöjd

Tryckhöjd ger den maximala höjdskillnaden mellan vattenytan och vattenytan eller om pumpen står utanför pumpmediet och anger den högsta punkt till vilken pumpen kan främja vattnet. Tryckhöjden är anhängig vid det tryck som pumpen kan producera. Det motsvarar ett tryck på 1 bar vattenpelare på ca 10 m. För en pump som kan generera ett tryck på 2,5 bar motsvarar tryckhöjden ca 25 m (se även pumpkurva).

Nedsänkningsdjup

Nedsänkningsdjupet anges endast för dränkbara pumpar och kallas det maximala vattendjup under vilket tätningen av höljet kan motstå det rådande vattentrycket. 

Friktionsuppförandet

Pumpens faktiska effekt påverkas av olika yttre faktorer. Oegentligheter i ledningen, t.ex. Kurvor, vinklar, förgreningsmunstycken och anslutningar orsakar effektförluster. På samma sätt är friktionsförluster i ledningar en av de viktigaste faktorerna. I varje vattenledning uppstår friktion mot slangar eller rör på innerväggarna. För att minimera dessa friktionsförluster bör en slang med största möjliga diameter alltid användas.

Friktionsuppförandet uttrycks som tryckförluster i meter (MWS) och beror på slangens storlek och flöde (l/min). 

Med hjälp av tabellen ovan kan friktionsförlusterna beräknas exakt. Med en 5 m lång slang med en diameter på 1 tum och ett flöde på 50 liter per minut är tryckförlusten på grund av friktion 0,4 MWS.

Inkopplingstid

Inte alla pumpar är konstruerade för kontinuerlig eller långvarig drift. Vissa lågvoltspumpar behöver lämpliga avkylningspauser beroende på modell och modell. I de tekniska databladen anges hur länge en pump får användas per gång. Om inkopplingstid (ED) anges i procent, så motsvarar 100 % en timme. En pump med en ED på 50% kan alltså köras maximalt 30 min utan avbrott.

I detta sammanhang måste man också ta hänsyn till elförsörjningen. Om en 12 V-pump drivs med en nätenhet som har en betydligt högre utgångsspänning (t. 13,8 V) ger, minskar inkopplingstid, eftersom strömförbrukningen är högre. Även driftförhållandena för pumpen (slangdiameter, tryckhöjd, omgivningstemperatur etc.) spelar en stor roll vid den maximalt användbara inkopplingstid. Vid tveksamhet kan du kontrollera pumpens driftstemperatur.