Felströmsbrytare

Vilka typer och typer finns det?

Felströmsskyddsbrytare tillverkas i två- och fyra-poligt utförande och med olika strömtålighet. De vanligaste fyrpoliga typerna har en tillåten strömbelastning på 25, 40 eller 63 ampere.

De vanligaste typerna av felströmsbrytare är 30 mA. Totalt finns versioner med 10, 30, 100, 300 och 500 mA.

Om man en gång ser från de så kallade PRCD-skyddskoppling (P står för ”Portable”), som finns att tillgå som mellankontakt eller inbyggd i grenuttag, installeras jordfelsbrytare normalt permanent i eldistributioner.

Som andra inbyggnadsenheter är de lämpliga för uppfällning på din-skenor av typ TS 35. JORDFELSBRYTARE finns också med inbyggd automatsäkring. För olika användningsområden erbjuds Fi-skyddsbrytare med olika känslighet.

För närvarande är typen ”A” som är tillräckligt stor för vanliga hushåll och kontor. Typ ”F” kan dessutom upptäcka felströmmar med blandningar av olika frekvenser upp till 1 kHz, typ ”B” omfattar även likfel.
B+-konstruktionen ökar känsligheten för felströmsdetektering vid högre frekvenser upp till 20 kHz.

Vilka normer och regler finns det för jordfelsbrytare?

Eftersom strömmar över 30 mA (0,03 A) hos människor utlösa hjärtkammarflimrande och därför är livsfarligt, är märkfelström från Fi-brytare maximalt 30 mA.

JORDFELSBRYTARE av typ A utan LS-funktion specificerats i din en 61008-1 (VDE 0664 del 10):2000-09 och din en 61008-2-1 (VDE 0664 del 11):1999-12, sådana med LS-funktion i din en 61009-1 (VDE 0664 del 20):2000-09 och din en 61009-2-1 (VDE 0664 del 21):1999-12.

För typ B finns först norm-utkast din VDE 0664-100 (VDE 0664 del 100):2002-05.

Sedan den 1.5.1984 är enligt din VDE 0100-701:2008-10 obligatoriskt för nybyggda strömkretsar vara skyddade i rum med badkar och duschar med Fi-brytare. Fast anslutna varmvattenberedare ingår ej.

Sedan den 1.2.2009 måste enligt din VDE 0100-410:2007 (avsnitt 411.3.3) i nya byggnader alla uttagskretsar som används av lekmän vara säkrade med jordfelsbrytare.

Det finns ingen skyldighet att komplettera äldre installationer med jordfelsbrytare. Dessa kan enkelt monteras i proppskåp och undercentraler.

JORDFELSBRYTARE har en kontrollknapp. Denna bör tillämpas minst två gånger om året. På så sätt kontrolleras inte bara funktionen, utan även kontaktmekanismen, som kan vara mekaniskt klämd under en längre tid eller så kan kontakterna vara limmade.

Vad är det för betydelse när du köper en jordfelsbrytare?

Beroende på användning kan ytterligare känslighet för felströmsformen krävas. Särskilt i industriella miljöer uppstår ofta felström med högre frekvenser som t.ex. orsakas av frekvensomriktare. I allt större utsträckning används dock utrustning i hemmet och på kontor som kan ge upphov till sådana felströmmar. Hit hör till exempel moderna tvättmaskiner, luftkonditionering, diskmaskiner och liknande apparater som har en frekvensomriktare för varvtalsreglering.

Även switchade nätenheter i form av externa eller inbyggda strömkällor kan användas om fel uppstår som orsak till olika frekvensblandningar och likspänningsdelar. Om det råder osäkerhet om valet av lämplig jordfelsbrytare bör man i tveksamma fall begära råd från en elektriker eller använda en jordfelsbrytare av typ ”B” eller ”B+” om det finns höga krav på person- och brandskydd.

FAQ - vanliga frågor om Fi-skyddsbrytare

Var måste jordfelsbrytaren byggas in?

I Tyskland har det sedan 1984 varit obligatoriskt att installera rum med dusch eller badkar i nya byggnader, och från och med 2009 måste alla kretsar med en märkström på upp till 20 ampere vara utrustade med en jordfelsbrytare. Även om det finns skydd för äldre byggnader är eftermontering i alla händelser det bästa skyddet mot farliga elolyckor. Kostnaderna för och kostnaderna för eftermontering är låga, men säkerhetsvinsterna är mycket stora.

Hur många jordfelsbrytare behövs i hemmet?

I det kommersiella området gäller kravet att om fel uppstår får inte hela det elektriska systemet kopplas bort. Det är därför nödvändigt att dela upp dem på minst två jordfelsbrytare. Men även i privatägda bostäder ger användningen av flera felströmsbrytare och delning av strömkretsar en absolut mening, så att ett utlösning, t.ex. genom en defekt elektrisk apparat, inte leder till ett fullständigt strömavbrott i hela huset.

En utökning, ändring eller sanering av befintlig elinstallation är planerad, kommer en Fi-brytare att vara obligatorisk?

I regel ja. Endast vid mycket enkla ändringar av befintliga anläggningar, till exempel byte av ett defekt eluttag, behöver du inte eftereftereftereftermarknaduppfylla kraven. För alla andra ändringar eller utökningar ska den berörda strömkretsen anpassas till den senaste tekniken.

Var finns Fi-brytaren inbyggd?

Felströmsskyddsbrytare monteras, som ledningsskyddsbrytare, i undercentraler (distributionsskåp) och bakom huvudsäkringar. På jordfelsbrytare ansluts då ledningsskyddsbrytare Detta arbete bör utföras av en kvalificerad elektriker.

Sammanfattning: På så sätt får du en passande jordfelsbrytare

Enfasiga elnät behöver en 2-polig jordfelsbrytare, i trefasnät används 4-poliga jordfelsbrytare. Strömkapaciteten ska vara lika med eller högre än huvudsäkringarna före användning. JORDFELSBRYTARE som används för personskydd får inte ha högre nominell utlösningsström än 30 mA. När det gäller brandskydd bör en Fi-jordfelsbrytare med maximalt 300 mA utlösningsström väljas.

JORDFELSBRYTARE med inbyggd ljusbågebrytare är platssparande och lämpar sig väl för att helt säkra enskilda strömkretsar. Typklassen (känslighet för typen av felström) ska beaktas. FI-brytare av typen ”AC” är inte längre tillåtna i Tyskland, och för allmänna standardtillämpningar bör därför typen ”A” väljas, som också känner av pulserande likströmsfelströmmar. Allströmkänsliga felströmsbrytare av typen ”B” och ”B+” ger för närvarande högsta möjliga säkerhet för olika typer av felströmsformer.