bulkycostscartcheckbox-checkedcheckbox-uncheckedclosecomparison Folder home hook iso list Magnifier NEU picto-tablerating-stars star tooltip warning wishlist

Rådgivare

Texten nedan är maskinöversatt från tysk originaltext.

Värt att veta om varistorer

Varistorer används ofta inom elektronikområdet för att skydda känsliga kretsar mot överspänning. De absorberar farligt höga spänningsimpulser, trycker undan gnistor från elektriska kontakter, fungerar som spänningsbegränsare och kan även användas för spänningsstabilisering och signalformning. I vår rådgivare får du mer information om .

  • Was varistor?

  • Vilka typer och typer finns det?

  • Kriterier för varistorer - vad är det som är viktigt?

  • Vårt praktiska tips: Driftspänning

  • FAQ - vanliga frågor om varistorer

  • Sammanfattning: Så köper du den passande varistorn

 

Was varistor?

Varistorer är passiva elektriska komponenter, vars motstånd beror på den anliggande spänningen. De kallas även VDR (Voltage Dependent resistor) och MOV (Metal Oxide varistor).

En varistor består huvudsakligen av zinkoxider med inblandning av andra metalloxider. Pressad i önskad form och sintrad, på denna skiva appliceras sedan ett metallskikt på båda ändarna, och där så är lämpligt lödas anslutningstrådar fast. När det gäller skiv-varistorer skyddar ett lack- eller epoxihartöverdrag höljet mot yttre omständigheter.

Spänningsberoende motstånd har en utpräglad icke-linjär karakteristik. Från en definierad tröskelspänning sker det alltså snabbt från högresistiva till lågohmiga tillstånd. Denna fysiska process sker extremt snabbt i nanosekundområdet, så att en varistor som spänningsberoende motstånd är perfekt för att effektivt fånga och begränsa överspänningstoppar med mycket kort stigtid (transienter).

Den spänningsberoende förändringen av motståndsvärdet beror på att de befintliga spärrskikten i varistorns halvledarzoner successivt bryts ned av en spänning och ett elektriskt fält. Inom området för respektive tröskelspänning ökar denna process exponentiellt, motståndet sjunker snabbt och ytterligare spänningsökning förhindras.

 

Vilka typer och typer finns det?

Varistorer finns både för konventionella genomsticksmontering (THT) och SMD-modeller. SMD-typerna har en fyrkantig form liknande chipkondensatorer, varistorer för konventionell bestyckning med skivelement med radial trådar.

Utförandena för olika driftspänningar, som sträcker sig från ensiffrig voltområde till över 1000 Volt. Tjockleken på varistorskivan orienterar sig i viss utsträckning efter varistorspänningen, eftersom det vid högre spänningar behövs ett mer på spärrområden. För användning i fordonsindustrin finns speciella varistorer i motorfordon, anpassade till 12-voltsnätet i bilen. Beroende på den belastning som krävs i fråga om avlednings- eller energiabsorbtionsförmåga varierar dessutom storleken.

 

Kriterier för varistorer - vad är det som är viktigt?

Valet görs efter att driftsparametrarna för elektroniska kretsar har fastställts i förväg. Den maximalt tolererbara överspänningen bestämmer typen av varistor som ska sättas i. Hänsyn ska tas till vanliga spänningstoleranser av strömförsörjningen uppåt, varistoren får inte användas här. Annars permanent strömmande leder till skadlig Uppvärmning.

Alla nödvändiga säkerhetsstandarder skall beaktas, inbegripet varistorerna skall vid behov uppfylla tillämpliga normer. För att säkerställa en långsiktig pålitlig omkopplingsfunktion och skydd mot överspänningsshändelser bör den inte vara för sparsam i förhållande till sin maximala toppström och energiavledningsförmåga. Varistorer är relativt prisvärda massprodukter, och i tveksamma fall är det därför lämpligt att välja en belastbarare version.  

 

Vårt praktiska tips: Driftspänning

Välj aldrig en lägre maximal tillåten driftspänning än den som anges på databladet. Varistorer går mycket snabbt att åldras när de delvis används i ledande område. Funktionen som effektivt överspänningsskydd uppfyller de sedan efter relativt kort tid inte längre eller bara otillräckligt. Samma sak gäller för konstruktionen av den nominella avledningsströmmen. Det är bättre att ha en reserv än en alltför begränsad dimensionering.

 

FAQ - vanliga frågor om varistorer

Hur ansluts en varistor?

Varistorer ansluts parallellt till spänningskälla eller till förbrukare. För särskilt känsliga elektroniska komponenter bör varistorn sitta så nära den krets som ska skyddas, för att hålla ledningsmotståndet lågt och därmed optimera skyddsfunktionen. Vid speciella användningar, som avsiktlig deformation av spännings- och strömkurvor, kan dessutom förmotstånd användas.

Har varistorer en polaritet?

Varistorer är i princip opolerade komponenter, därför finns ingen polaritetsmärkning på höljet. Förutom att den drivs med likspänning är den därför även lämplig för växelspänningsdrift.

Hur ger ICH rätt vilken varistorspänning ICH behöver?

I princip bör varistorspänningen vid likspänning ligga cirka 20 % högre än matningsspänning. Vid en driftspänning på 12 V DC vore 14,4 V. eftersom ingen varistor med denna spänning tillverkas, är det näst högsta värdet att välja, i detta fall 18 volt. Varstorspänningarna vid drift på växelspänningar avviker från detta, eftersom vid sinusformade spänningar är toppvärdet på spänningen alltid högre än effektivvärdet. I respektive datablad hittar du exakt information om detta.

Kan ICH kontrollera eller mäta en varistor för funktion?

Med en multimeter kan man knappast fastställa om varistoren fortfarande är i sin ordning. Varistorer för relativt låga driftspänningar kan man med en reglerbar laboratorienätenhet kontrollera efterlevnaden av varistorspänningen genom att ställa in strömbegränsningen till några mA och långsamt reglera spänningen. Endast inom varistorspänningsområdet bör en plötslig minskning av motståndet ske, strömmen ökar, annars är varistoren defekt.

 

Sammanfattning: Så köper du den passande varistorn

Anpassa de elektriska värdena på varistorn till den befintliga nominella driftspänning och intensitet samt antalet förväntade överspänningshändelser. Det är viktigt att komma ihåg att varistorerna har begränsad energiupptagningsförmåga och endast har en viss ström. Här måste man vid behov beräkna att flera överspänningsimpulser kan utföras efter varandra, till exempel vid flera växelhandlingar, utan att varistorn kan kyla ner tillräckligt.

Som ersättning för en defekt varistor bör en typ som helst användas. Varistorer finns i successiva varianter så att detta i praktiken är möjligt utan problem.