Köpt oftast
Meest gekocht
Högst betygsatta produkter
Best beoordeelde producten
Rådgivare
Texten nedan är maskinöversatt från tysk originaltext.
Värt att veta om spolar och drosslar
Komponenternas uppbyggnad och funktion
Var används spolar och drosslar?
Was beaktas när man köper?
Kort och gott:
Komponenternas uppbyggnad och funktion
Enkla spolar består av en koppartråd som ofta lindas så att vindarna ligger tätt mot varandra. Den mynnar i båda ändarna i två kontakter med vilka spolen är integrerad i kretsen.
Om en ström läggs på spolen uppstår runt en lindad ledare ett magnetfält som överlagras flera gånger, beroende på spolens mått, ström och antal varv. Ju fler varv som ligger intill varandra i så trånga utrymmen som möjligt, desto mer ardrar sig själva magnetfältet hos varje ledare och desto större blir det ackumulerade fältet på spolen. Man talar också om en högre induktans för spolen .
Detta fenomen är självininducering och kan användas på många sätt. Om ström anläggs på spolen, bygger dessa först upp sitt magnetfält innan de leder vidare strömmen. Om en ström kopplas till en strömkrets med inbyggd induktans uppstår i spolen en induktionsspänning , orsakad av spolens självinduktion. Denna spänning beror på ändring av strömmen och induktans för spolen. Den är riktad mot sitt ursprung, det vill säga mot den pålagda spänningen, och ser till att strömmen i strömkretsen inte bryts utan långsamt stiger t. Samma sak gäller vid fallande ström. Elen minskar inte radikalt, utan minskar gradvis. Vid växelström med konstant spänningsändring fungerar en spole som induktiv resistans, vilket ger en fasförskjutning vid vilken strömmen kommer i rätt riktning.
Induktans för spolen och därmed effektens styrka beror på flera faktorer. Därtill hör förutom antalet lindningar och spolens mått även materialet inuti komponenten. Ofta lindas tråden runt ett ferromagnetiskt, alltså magnetiseringsbart material. Det rör sig ofta om järn, men zink kan också användas. Detta ökar induktans jämfört med en så kallad luftspole, som klarar sig utan en Kern. Därmed behövs mindre vind, vilket was/begränsas kostnaderna. Med hög växelströmsfrekvens eller hög strömstyrka kan en Kern dock vara ”sågen”. Detta gör att Kern förlorar sin effekt och induktans faller kraftigt. Fördelen med luftspolar är att induktans alltid är konstant.
Induktans är därför en kompakt sammanfattning av de elektriska egenskaperna hos en spole och förenar alla dessa egenskaper som ett värde. Det gör att den blir enkel att jämföra.
Förutom självinduktion kan även en extern induktion uppstå. Om två spolar förvaras bredvid varandra och en av dem ansätter ström, så kan en inducerad ström mätas med den andra spolen. Denna effekt kan användas både för trådlös överföring av ström, som till exempel vid induktiv laddning av bilar eller för transformering av ström till lägre eller högre spänningar.
Dessutom finns det olika former av induktans. Det finns både runda virade ringkärnspolar och stavspolar där tråden är försedd med en cylinderformad Kern. Hos Conrad SMD-spolar för montering direkt på kretskortet hittar du också. Dessa är lämpliga för olika användningsområden.
Var används spolar och drosslar?
Spolens och drossens användningsområde är mycket mångsidigt. Drosslar används i växelströmsnät för att sammankoppla reaktiv effekt. De kompenserar för reaktiv effekt som kan uppstå genom kapacitiva laster, t.ex. orsakad av jordkabel. Gasreglaget fungerar då som blindmotstånd. Den kan därför också användas för att avsiktligt skapa en fasförskjutning där strömstyrkan hos spänningen filas.
Även i transformatorer kommer spolar fram. Om två spolar är monterade parallellt, så omvandlas spänningen i förhållande till de båda vindtalen. Har t.ex. den primära spolen 50 varv och den sekundära 100, fördubblar spänningen.
Principen för den främmande produkten används även vid tändspolar. Sekundärspolen har ett betydligt högre antal varv, så att en låg spänning omvandlas till en mycket hög spänning, som används för gnistbildning. På så sätt kan du tända gasens utströmmande form.
Spolar används dessutom i svängkretsar. Där byts energi regelbundet ut mellan en kondensator och en spole. Sådana svängkretsar används t.ex. inom radio- eller radioteknik för att välja vissa frekvenser och är även kända som LCD-länk. Liknande kopplingar förekommer även i högpassfilter och används därför för filtrering av vissa frekvenser.
Was beaktas när man köper?
Vilken spole som är bäst lämpad för dig beror särskilt på det användningsområde där den ska användas. För att hitta den perfekta komponenten för dina användningsändamål är det värt att ta hänsyn till några grundläggande fakta.
Beroende på hur strypningen är tillverkad - hur många varv den har, med vilken ferromagnetisk Kern är tillverkad eller vilken typ av tråd som har, har den en olika hög induktans. Detta värde skall vara det som avgör strypens höjd. Om du behöver en choke i din krets, så bör du beräkna vilken induktans du måste ha och sedan välja rätt komponent hos Conrad. Måttenheten för induktans är Henry.
För att hitta nominell ström och nominell spänning som varje spole är konstruerad för, i produktsidan. Det handlar om det maximala strömvärdet som kan ledas över spolen. Detta värde får inte överskridas, eftersom koppartråden annars överhettas och komponenten skadas. Det finns risk för brand.
Dessutom lönar det sig att se spolens ohmska motstånd (R i ohm). Detta är koppartrådens motstånd. Detta begränsar den maximala märkströmmen och ser till att fasförskjutningen inte lyckas exakt med 90 grader i växelkretsen. I transformatorer ger den effektivitetsförluster. Den bör därför vara så liten som möjligt.
För montering på kretskort rekommenderar SMD-induktans . SMD står för ”surface mounted device” och betyder spolar som är speciellt konstruerade för detta ändamål.
Kort och gott:
Den induktiva effekten av spolar och drosslar kan på många sätt användas med både växel- och likström. Det finns många användningsområden, från transformatorn till fasförskjutningen i växelström till fördelningsfilter. Conrad hittar rätt komponent för varje ändamål.