Potentiometer

Potentiometern är passiva komponenter, vars elektriska motstånd - till skillnad från ett fast motstånd - kan ställas in steglöst genom en mekanisk manövrering. De består av ett elektriskt isolerande stöd på vilket det egentliga motståndsmaterialet är monterat och en rörlig gripkontakt, även kallad slip. Potentiometern har alltid minst tre elektriska anslutningar, två för början och slutet av den egentliga resistansbanan och en för rörlig glidkontakt.

På så sätt får man över det totala motståndet, å ena sidan, ett fast motstånd och, å andra sidan, ett steglöst inställbart motstånd genom mekanisk uppdelning av motståndsbanan i variabla delmotstånd. Vid skapande av spänning skapas en justerbar spänningsdelare med motsvarande delspänningar.

Potentiometer används när du behöver göra en manuell reglering. Exempel på detta är varvtalsinställningen hos elverktyg, volym- och ljudinställningar på ljudenheter, reglering av utgångsspänning eller ljusnivån för belysning via en dimmer. Ett annat, mycket utbrett användningsområde i potentiometrar är den interna matchningen av elektriska och elektroniska kopplingar över olika resistansvärden eller genom användning som spänningsdelare.

Mekaniskt skiljer man vid potentiometrar mellan vrid- och skjutpotis. En undergrupp av roterande potentiometer är trimpotentiometer. Dessa har ingen axel för att fästa en manöverknapp, utan oftast en platt spår, respektive ställskruv. De används med hjälp av en liten skruvmejsel.

Vissa potentiometer, oftast handlar det om vridpotentiometer, har integrerat en extra brytare i ditt hus. Denna kopplingskontakt, som sedan påverkas vid en av de mekaniska ändlägen, använder man ofta för att till exempel slå på och av en enhet.

En flerpotentiometer förenar två eller flera potentiometrar i en komponent. Här görs åtskillnad mellan en gemensam, alltså mekaniskt kopplad, och en separat inställningsmöjlighet med två knappar. Särskilda potentiometrar är de så kallade motor-potentiometerna. De kan användas både manuellt och med hjälp av den mekaniskt kopplade elektriska servomotorn. På så sätt är även en fjärrstyrd automatisering av inställningsoperationer möjlig.

De elektriska egenskaperna hos potentiometrar definieras av typen av motståndsmaterial och dess linearitet. Material som används för att reproducera motståndsmaterial kan vara ett kol- eller metallskikt, och det används också som motstånd för ledande plast och kompositmaterial av keramik och metall. Den senare kallas även kermet-potentiometern. Trådlindad potentiometer har en skruvformad runt den (oftast keramiska) isolerstomme som lindade motståndstråd som möjliggör högre elektriska förlusteffekter än en skikttpotentiometer.

Man skiljer mellan potentiometrar med en - enligt manövreringsområdet - linjär motståndsförlopp och sådana med logaritmisk kurva. Logaritmisk potentiometer behövs om ett särskilt inställningsområde ska användas, till exempel för förstärkarkopplingar för volymreglage.

Vid trimpotentiometrar efterfrågas ofta en särskilt exakt inställningsmöjlighet, för att göra jämförelsen mycket exakt och minimera driftavvikelser så bra som möjligt. För detta finns även flervanliga potentiometrar, som i stället för den vanliga 210° till 280° vridningsvinkel tillåter upp till 25 kompletta varv.

Även vid vridpotentiometer finns flera versioner i olika nivåer. Med upp till 10 varv kan du även här ställa in inställningarna exakt med vridknappen.

Skjutpotentiometer erbjuder alltid när du vill ha snabb manövrering, är eller ska registrera det aktuella läget snabbt och tydligt. Bredvid varandra möjliggör de också samtidig manövrering av flera skjutpotentiometrar, vilket är vanligt och nödvändigt för till exempel mixerbord med många skiftare.