Texten nedan är maskinöversatt från tysk originaltext.
RC-motorer - Powerleverantörer inom modellbygge
Det är precis som i rätt liv för modellbygge: Bland motorhuvens stiliga sportbilar, eleganta konstflygplan eller blixtsnabba racerbåtar måste en kraftfull drivning ge en riktig drivning. Kör- och flygglädje blir annars snabbt avkörande. Det är bra att hobbyister, uppfinnare och modellbyggare i driften av dem i ordets rätta bemärkelse. Det är därför inte konstigt att vissa modeller har kör- och flygprestanda som originallägarna bara kan drömma om.
Värt att veta om RC-motorer
-
Vilken drivkraft är den rätta för min modell?
-
Was är bättre: Elmotor eller förbränningsmotor?
-
Vilka fördelar har ett driftset?
-
När behövs en växelmotor?
-
Ångmaskin för modellbygge
Vilken drivkraft är den rätta för min modell?
För några år sedan var det ingen fråga om detta. För mycket roterande modellförbränningsmotorer, som drivs med metanol, olja och rikligt med nitro, rörliga modellbilar och flygplansmodeller mitt under genom området och sprider till sina ägare en motsvarande ljudkuliss med de tillhörande avgasfanorna. Och det har varit bra i årtionden. Förbränningsmotorer finns i olika typer av konstruktion och storlekar och förbättras kontinuerligt under flera år. Därför beslutade sig en stor del av modellbyggaren för att använda metanolmotorer med kraftfulla bil- och modellflyg. För att undvika det delvis obehagliga bullret från de mycket roterande tvåtaktsmotorerna användes även fyrtaktsmotorer i modellmodellerna, som visade ett betydligt behagligare ljudnivå.
Ja, även om modellerna hade dränkts från avgasröret fram till bak med restolja, var det inte mycket bättre för den elektriska gruppen för flera år sedan: Där användes Kollektormotorer vid gränsen - och delvis också över den - för att få någorlunda användbara flyg- och körprestanda. Som strömförsörjning används tunga NiCd- eller NiMH-batterier och motorborstelden var orsaken till vissa fel på fjärrstyrningssignalerna. Detta innebar att eldriften fortfarande hade gott om utrymme för förbättringar.
Was är bättre: Elmotor eller förbränningsmotor?
Den elektriska driften av bil-, flyg- och båtmodeller har under de senaste åren genomgått en verklig revolution. För med den nya tekniken har allt blivit mycket bättre. När det gäller modellflyg monteras propellrarna direkt på vridmomentstarka borstlösa outrunnermotorer och tekniskt välutvecklade varvtalsreglage tar den finkänsliga doseringen av driveffekten över. Vid bilmodeller ger de högroterande borstlösa innerlöparmotorerna nödvändig Power vid gasspelning. Och eftersom de nya borstlösa motorerna (borstlös = borstlös) klarar sig utan motorkol, är de för närvarande radiostörningarna genom borsteld en relik av de senaste dagarna.
Men även strömförsörjningen av de elektriska kraftpaketen fungerar nu bättre. Detta sker idag med hjälp av extrakapacitiva LiPo-batterier som möjliggör långa drifttider och hög effektgenomströmning.
Den som tror att förbränningsmotorer helt har försvunnit från bildytan misstar sig. Slutligen har dessa motorer obestridliga fördelar som vissa modellbyggare uppskattar.
Tack vare den kraftfulla eldrivningen går det snabbt upp till 100 km/h.
| Eldrivning | Drivning med förbränningsmotor | |
|---|---|---|
| Fördelar: | Enkel hantering ideal för nybörjare | Kraftfull |
| Lågt buller möjliggör användning i bostadsområden | Lång driftstid tack vare låg förbrukning | |
| Inga brännrestpartiklar (modellen förblir ren) | Klar att använda igen efter en kort tankpaus | |
| Kraftfull | Passar driftljud som passar modellen | |
| Snabb driftsättning av prestanda | ||
| Motorn kan också ta med bromsfunktionen | ||
| Borstlösa motorer underhålls- och förslitningsfri | ||
| Nackdelar: | Drift kräver laddat batteri | På grund av buller är det inte tillåtet att använda överallt |
| För längre användning krävs utbytbara batterier | Oljetrockar på modellen | |
| För snabb laddning krävs laddare av hög kvalitet | Grundläggande kunskap om hur motorn ska hanteras eller hur förgasaren ska ställas in | |
| Batterier för framdrivning är åldrad | Fördröjd gasförbrukning till följd av konstruktionens utformning | |
| Saknade eller felaktiga motorljud hos modeller | Regelbundet underhåll och skötsel |
Man kan se att båda drivvarianterna har tydliga fördelar och inte heller några undanhålla. När allt kommer omkring måste varje modellbyggare själv bestämma vilken drivprincip de vill använda i sin modell.
I praktiken kan man dock konstatera en tydlig trend mot elmotorerna, eftersom dessa drivsystem är betydligt enklare att hantera. De borstlösa elmotorerna har idag förbränningsmotorer, för att inte säga att de har blivit föråldrade. Endast stora modeller används fortfarande i bensinmotorer med stor cylindervolym.
Vilka fördelar har ett driftset?
När du har valt en elmotor uppstår frågan vilken regulator/varvtalsregulator som passar bäst för den utvalda motorn.
Denna fråga, som ofta inte är enkel att besvara, är lätt att kringgå när man väljer drivningssats. Dessa set innehåller en motor som passar till modellen och ett varvtalsreglage eller varvtalsregulatorer som är perfekt anpassade till motorn. I setet för flygmodeller ingår dessutom propellrarna i leveransen.
På ett motorset är komponenterna perfekt anpassade till varandra.
Vårt praktiska tips:
Med ett Borstlöst drivpaket kan modellbilar underbart trimma! Om din fordonsmodell i skala 1:10 är utrustad från fabriken med en enkel kollektormotor (elmotor med kolborstar eller slipkontakter) i storlek 540, uppstår mycket snart en önskan om mer Power. Med ett Borstlöst paket är det mycket enkelt att göra något åt det. Fästhål på motorerna är identiskt, så att borstad motor kan bytas ut mot den borstlösa motorn utan stora ombyggnadsarbeten. Den befintliga borstregulatorn för kollektormotorn byts ut mot den borstlösa regulatorn från satsen. Och i stället för NiMH-batterier ger ett LiPo-batteri optimal strömförsörjning.
Varning viktigt!
Observera motorns varvtal. Om den borstlösa motorn har ett betydligt högre varvtal än den tidigare borstmotorn, måste ett mindre motordrev användas. Endast då kan den borstlösa motorn nå sitt nominella varvtal och leverera sin maximala effekt.
När behövs en växelmotor?
På grund av sin konstruktion är en elmotor konstruerad för ett visst varvtal (nominellt varvtal) där den arbetar effektivast. I ett modellflygplan med direktdrivning arbetar en borstlös motor med ett varvtal under 10.000 varv per minut, medan elmotorn har upp till 40.000 varv per minut vid motoraxeln i en liten konstflyghelikopter. Därför anges kV-värdet för borstlösa motorer. Detta värde anger varv per volt. Om en motor med 600 kV drivs med ett trecelligt LiPo-batteri med 11,1 V nominell spänning, uppnår motorn ett max. varvtal på 6660 varv per minut.
Om man belastar en elmotor så hårt att den inte klarar av att uppnå sitt ”välkänselvarvtal”, måste man räkna med negativa konsekvenser. Strömförbrukningen ökar enormt, vilket gör att motorn, varvtalsregulatorn och även batteriet kan bli mycket varmt och ta skada. I så fall ska en reduktionsväxel användas eller den utväxling som redan finns i en Modellhelikopter eller i en modellbil justeras med hjälp av motorritslarna.
För funktionsmodellbygge, t.ex. för drivning av larvband eller för att realisera alla slags långsamma roterande rörelser, används elmotorer med förkopplade växlar. Fördelen med växelmotorerna är uppenbar, växellådan är en kompakt del av motorn, vilket gör monteringen betydligt enklare. Ofta erbjuds växelmotorer med olika utväxlingsförhållanden, vilket gör det mycket enkelt att hitta den perfekta motorn.
Med lite hobbytalent och fingertoppskänsla kan man sedan till och med bygga om en quadrocopter till flygande disco-kula, där en liten växelmotor får rotera kulan.
Här ser man spegelkul-Quadrocoptern i insats. Start och landning skedde på en terrass, där spegelkulens ljuspunkter syns bra på stenplattorna.
Ångmaskin för modellbygge
Ursprungligen 18. Under 2000-talet uppfanns det gruvor som dränerades, och ångmaskiner förbättrades och vidareutvecklades. De har således bidragit väsentligt till den första industriella revolutionen, tills den inleddes 20. Sekel har ersatts av el- och förbränningsmotorer. Endast ångturbiner har tagit tid och används fortfarande för elproduktion.
Med en modellångmaskin i förminskad skala kan du låta ingenjörskonst från tidigare år bli levande igen.
Precis som hos de stora förebilderna kokas även modellen vatten i en tryckkokare och ångan cirkulerar en kolv. Kolvrörelsen driver då ett stort svänghjul.
Via en transmissionsmekanik kan svängenergin hos svänghjulet överföras med drivspiraler till olika verktyg som sågning, borrmaskiner eller slipbockar. På samma sätt som det tillämpades för århundraden sedan.