Prestanda

Datorkraften ger i huvudsak den hastighet som datorn kan uppnå när den utför sina uppgifter. Det märks till exempel i antalet möjliga parallellt löpande användningar. Även för räkneintensiva uppgifter som hantering av högupplöst grafik eller komprimering av filer spelar prestandan en stor roll.

Det finns för bärbara datorer i PC-arkitektur-processorer från AMD och Intel i olika utföranden; Apple bärbara datorer, Chromebooks och Windows tablet är begränsade till olika tilltagna Intel-processorer. 

Arbetsminne

Den bärbara datorns prestanda beror inte bara på huvudprocessorn. Även storleken på arbetsminnet är avgörande. Är arbetsminnet för litet, kan prestandan hos hela systemet bromsa, även om en kraftfull processor är installerad. Man bör inte spara här, för det kan nämligen komma i efterhand. Aktuella bärbara datorer erbjuder med majoritet mellan 4 och 16 GB minne, och Gaming-Notebooks har aldrig mindre än 8 GB. I princip gäller att ju mer, desto bättre.

Grafikprestanda

När det gäller grafikprestanda ska man skilja mellan ett inbyggt grafikchip i huvudprocessorn och en grafisk processor från externa leverantörer som har 3D-stöd för att visa högupplösta 3D-sekvenser. Bakom begreppet ”Intel HD Graphics” döljer sig en mängd varianter av Onboard-grafik som beskrivs närmare i produktbladet beroende på version. Visning av 3D-innehåll är endast möjligt i begränsad utsträckning med sådana grafikprocessorer.

Däremot uppskattas de dedikerade 3D-grafikkorten framför allt av spelare som vill använda den högupplösta 3D-grafiken från moderna videospel. 3D-grafikprocessorer finns i NVIDIA (GeForce-serien) och AMD (Radeon-serien). Förutom spelande kan du även få en prestandafördel för grafikprogram, till exempel vid professionell grafisk design och 3D-modellering.

Display

Displayen är en grundläggande del av en bärbar dator. Även om externa monitorer kan anslutas till de flesta bärbara datorer, används den inbyggda bildskärmen normalt som huvudmonitor och är den enda tillgängliga displayenheten på resan. Köpare av bärbara datorer bör i förväg överväga hur stor displayen ska vara. Större skärmar är framför allt lämpliga för multimedia och dataspel, men behöver mer ström. Dessutom är den bärbara datorns mått och vikt större. Bärbara datorer med mindre skärmar kan däremot enkelt stuvas undan och har oftast längre batteritid.

Displayer kan vara matta eller glänsande. Det finns ickereflekterande utföranden. Matta displayer har en belagd yta som ströer ljuset i olika riktningar. Därigenom minskas reflexer och displayen kan även användas utomhus, förutsatt Leuchtkraft är tillräckligt stark. Färger och kontraster verkar kraftigare på glänsande displayer, även bildskärpan verkar intensivare. Högglansskärmarna är perfekta för presentationer av foton och videor. En nackdel med glänsande displayer är att damm och fingeravtryck starkt utmärker sig, vilket was/s upp med en högre rengöring. 

Viktiga storlekar är dessutom visningstäthet och vinkelberoende. Båda kan mätas, men beror också i hög grad på subjektiva känslor. Högkvalitativa displayer har oftast en IPS-display (in-Plane Switching). På så sätt minimeras kvalitetsförluster genom blickvinkelförändringar jämfört med de klassiska TN-panelerna (twisted Nematic). Även bärbara datorer med OLED-paneler finns tillgängliga. Dessa ger vid bildvisning med separat belysta pixlar ett äkta svart jämfört med den grå tekniken hos andra bildskärmar. 

De flesta displayer till bärbara datorer finns i Full HD-upplösning på 1920 x 1080 bildpunkter. Upplösningen räcker för de flesta tillgängliga applikationer, och filmer kan visas i bästa kvalitet. Men det finns även modeller med lägre upplösning, antingen med 1366 x 768 pixlar eller 1600 x 900 pixlar. Högkvalitativa enheter har sedan införandet av Retina-skärmen från Apple utrustats med högupplösta skärmar. För närvarande finns modeller med maximalt 3840 x 2160 pixlar. Med en hög upplösning är det möjligt att förstora det område på en skärm som kan visas. 

Hårddisk

Hårddisken som central datalagring är en viktig komponent i hela systemet. Förutom lagringskapacitet och datasäkerhet är framför allt åtkomsthastigheten en relevant storlek. Den kan påverka datorns hastighet och i vissa fall bromsa. För att påskynda systemets prestanda utan att genomföra större uppgradering, har sedan slutet av 2000-talet hårddiskar för fasta minnen respektive SSD (Solid-State-Drive) använts. De arbetar utan rörliga delar och ger kortare åtkomst- och svarstider än vanliga hårddiskar. På så sätt är ett särskilt snabbt arbete möjligt. Men priset per GB för SSD ligger betydligt över konventionella hårddiskar. Följaktligen är den totala kapaciteten seriemässigt inbyggda SSD:er ofta lägre.

Eftersom de flesta vardagsapplikationer inte kräver ovanligt mycket lagringsutrymme, kan en vanlig SSD med 256 GB redan vara tillräcklig. Om det krävs stora datamängder, till exempel för arkivering av foton eller video eller för installation av minnesslukande spel, bör en magnetisk hårddisk väljas. Alternativt kan ett externt minne som en USB-hårddisk kombineras med en intern SSD. Det finns varianter av bärbara datorer med två hårddiskplatser. Det innebär att en SSD i regel kombineras som en systemhårddisk med en magnethårddisk för ren datalagring. Den här lösningen är praktisk, men förstorar en bärbar dators konstruktion och vikt. 

Gränssnitt

Ofta underskattas betydelsen av gränssnitt på bärbara datorer. Till exempel kan ett för sparsamt mätat antal USB-anslutningar som finns tillgängliga påverka vardagsanvändningen negativt: Om fler enheter ska kopplas in i vardagen, t.ex. en USB-hårddisk eller ett ljudgränssnitt, samtidigt till den bärbara datorn kan det vara nödvändigt att koppla av enskilda enheter ibland.

Till gränssnittsstandarderna för bärbara datorer hör mikrofon- och line-anslutning. Numera har även HDMI-gränssnittet etablerat sig som standard; mindre vanligt är dock mini- och micro-HDMI- eller display- och mini-Display-portar. VGA-porten finns bara på några få enheter.

De flesta bärbara datorer erbjuder en SD-kortläsare, ibland även en Micro-SD-kortplats. Standard för USB är USB 2.0 och USB 3.0. Det finns idag många enheter som är kompatibla med den 2013 importerade USB 3.1-standarden och den passande USB-C-anslutningen, som inte bara möjliggör höga dataöverföringshastigheter, utan även en strömförsörjning för prestandaupptag på upp till 100 W.

WLAN är standard för alla enheter, och de tillgängliga lägena skiljer sig åt. Eftersom de flesta WLAN-routers stöder de vanliga lägena, behöver användaren bara oroa sig över detta när den ställer särskilda krav på överföringshastigheten.

Har minskat tillgängligheten av LAN-anslutningar till bärbara datorer, eftersom den utbredda WLAN-varianten i regel gör den trådbundna varianten överflödig. Bluetooth hör idag till standarden, så att enheter som högtalare eller headset enkelt kan anslutas.  

Konstruktion och bearbetning av bärbara datorer

Eftersom en bärbar dator efter köpet inte kan ändras modulärt, bör man i förväg överväga vilka konstruktionskrav som ska ställas. Den bärbara datorns fysiska storlek bestäms av displayens bildskärmsdiagonal som mäts i tum. Det tillgängliga utbudet sträcker sig från 10,6-tums bärbara datorer upp till varianter med 17,3 tum. De vanligaste är 13-tums - upp till 15-tums storlekarna. Informationen gäller längden mellan två snett motsatta hörn av skärmen. Ju större mått, desto mer skrymmande är det bärbara datorn. Mindre konstruktioner erbjuder mindre plats för till exempel extra inbyggda enheter som en andra hårddisk. Dessutom sjunker utrymmet för extra anslutningar.  

Eftersom en bärbar dator till skillnad från en stationär dator är konstruerad som en kompakt apparat, bör man fundera över hur viktig bearbetningskvaliteten är för dagligt bruk. Även om endast en del är defekt, måste hela apparaten repareras eller bytas ut, was ibland kan ta ganska lång tid. 

Speciella bärbara datorer

Apple-MacBook

Apple-MacBook står i centrum, på samma sätt som PC-modeller, för lokal bearbetning av data. Eftersom MacBooks erbjuds exklusivt av Apple är de endast utrustade med operativsystemet MacOS. Mer omfattande skillnader finns i utrustningsdetaljerna.

Apple-datorer tillskrivs vanligtvis en högre användarvänlighet genom färre kompatibilitetsproblem och intuitiva användarkoncept. Detta beror framför allt på stabilitetsproblem i tidigare Windows operativsystem på 1990-talet. För- och nackdelar är dessutom Apples slutna karaktär, som begränsar externa tillverkares möjligheter att integrera datorkomponenter för Apple-datorer på vissa villkor. Detta minimerar kompatibilitets- och säkerhetsproblem, medan urvalet av tillgängliga maskinvarukomponenter och utbyggnader jämfört med bärbara datorer är betydligt mindre. 

Windows-surfplattor

Windows-surfplattor är en kombination av pekdator och bärbar dator. Denna klass satsar på funktionaliteten hos en Windows-dator och enkel hantering av en surfplatta. Därför har enheterna en pekskärm; tangentbordet kan på vissa enheter enkelt separeras från displayen, som därefter fungerar som en surfplatta.

Windows-surfplattor finns i olika utföranden: Så kallade pads fungerar som surfplattor och kan anslutas till ett tangentbord. Däremot är de anslutna med ett medföljande tangentbord via gångjärn. De varianter som kallas Detachables ger också ett anslutet tangentbord, som enkelt kan lossas.

Windows-surfplattor i storlekar från 8 tum till 14 tum. Vanliga funktioner är WLAN-adapter, stylus-funktion och delvis mobilalternativ som GSM-, UMTS- eller LTE-anslutning.